Spårvagnsstäderna utan spårväg?

Du kanske funderar över varför städer som inte har spårväg är medlemmar i Spårvagnsstäderna? Saken är att vi inte bara diskuterar spår, växlar och vagnar utan föreningen har ett bredare fokus. Det handlar om visioner, hållbar urbanisering och hur vi hanterar den stora befolkningstillväxt som städer ser kommer ske i framtiden. Nedan listar vi några huvudsakliga skäl till att städer och regioner väljer att vara med i föreningen. 

Effektiviseringar inför spårvägsbyggnation
Att bygga en spårväg är inte något som det tas beslut om i en handvändning. Det kräver lång planering och börjar med mjuka åtgärder, såsom översyn av nuvarande kollektivtrafiknät, effektivisering och uppsnabbande. I en andra fas går det över till små infrastrukturåtgärder innan man - om behovet finns - bygger en spårväg. Arbetet sker stegvis, och om man i slutändan anser att behoven av spårväg inte finns, så har man ändå snabbat upp och bättrat på befintlig kollektivtrafik. I Spårvagnsstäderna är kunskapsdelning kring detta något vi arbetar mycket med, och våra städer som funderar på spårväg har mycket att lära av de som redan infört det. 

Förutseende betalar sig
Om en stad bestämmer sig för att bygga spårväg, så finns det mycket pengar att spara genom att vara förutseende. En spårväg är en betydelsefull investering för en stad, och genom att exempelvis lägga spårreservat, se till att ett nytt resecentrum är anpassat för framtida spårväg eller planera vägar med optimala kurvradier för spårväg minskas kostnaderna rejält i framtiden när spårvägen anläggs. En av de största kostnaderna under anläggningen är ledningsflytt. Med ett spårreservat förhindras rör och liknande från att läggas under den tänkta spårvägen, och nuvarande infrastruktur flyttas när det är dags för vanligt underhåll. Detta innebär att man väl vid anläggning inte behöver gräva och flytta den underjordiska infrastrukturen. 

Hur man arbetar med denna planering är något som lyfts ofta på föreningens olika arrangemang, och anpassningarna som sådana är ingen större kostnad för en kommun, och skulle det inte blir någon spårväg i framtiden går det att använda satsningarna till annat. 

Nätverkande och kunskapsutbyte
Att bygga en spårväg kräver mycket kunskap och erfarenhet, vilket en stad som överväger spårväg inte alltid har. Här erbjuder Spårvagnsstäderna en arena för nätverkande mellan nya och gamla spårvägsstäder och på alla nivåer efter behov. Ingen ny spårvägsstad ska behöva uppfinna hjulet på nytt, när det finns mycket goda exempel att ta del av. 

Utbildning för hela kommunen
Ett medlemskap i föreningen ger tillgång till föreningens samtliga aktiviteter till självkostnadspris. Allt från beslutsfattare till tjänstemän är välkoma och vi anpassar webbinarier, konferenser och studieresor efter de behov som finns. Att ta del av vår kunskapsbank och nätverk ger möjligheten att dryfta frågor högt och lågt vilket har potential för stora kostnadsbesparingar längre fram, då man inte behöver gå i samma fällor som andra. 

Städerna och regionerna bestämmer över verksamheten
Varje stad och region som blir medlem i föreningen har rätt att utse två ledamöter till vår styrelse. Ledamöterna består av en från majoriteten, och en från oppositionen. Styrelseledamöterna förväntas delta aktivt i styrelsens och föreningens arbete och vara ett stöd för de anställda. 

Men om det inte blir spårväg i slutändan?
Om det inte blir spårväg i slutändan har staden/regionen ändå förbättrat kollektivtrafiken och gjort satsningar för ett bättre stadsliv. Dessa satsningarna är inte gratis, men genom medlemskapet i föreningen har man kunnat ta med sig erfarenheter som gett kostnadsminskningar långt större än medlemsavgiften. Men det bygger också på att staden är aktiv och deltar i de möjligheter som finns. 

Det finns alltså många anledningar att vara medlem i Spårvagnsstäderna även om man inte har någon spårväg idag. Och funderar man kring vilka fördelarna är med spårväg, så finns det mer att läsa här på vår webb.